Vaxö del 7 - Detaljer, och mer detaljer
Vaxö-bygget ska resultera i en radiostyrd modell i skala 1:38 av Waxholmsbolagets M/S Vaxö. Det ger en modell med måtten 100 x 20 cm. Efter mer än 2500 timmars byggtid börjar modellen nu se ganska färdig ut. Det här är byggrapport nummer sju.
Sommaren närmar sig och snart kan vi ta ut våra modeller och premiärköra. Det senaste halvåret har varit intensivt på Vaxö-varvet i mitt hobbyrum. Det är lätt med motivationen när man börjar skönja det färdiga resultatet. Jag skrev i november att jag hoppades ha kommit så långt till sommaren att Vaxö skulle se ganska klar ut på långt håll och med svaga ögon. Faktum är nog att man till och med kan gå ganska nära nu…
Förra rapporten slutade med att målningen av överbyggnaden var klar, medan allt detaljarbete återstod. Jag hade under byggets gång ”småjobbat” lite då och då på en del skåp, luckor, och andra smågrejer. Det var nu dags att plocka fram, göra färdigt och montera (bild 1 och 2). Det var inga konstigheter myggmässigt. Allt är uppbyggt av styrenark. Gångjärnen är av 1mm mässingsrör och 0,5mm mässingstråd. Enda problemet var att det var pilligt. Ventilationsskåpen som står mot styrhytten på övre däck kan tjäna som exempel (bild 3). De är drygt 2 cm i fyrkant och består av mer än 40 delar vardera.
Armaturer med glödlampor gjorde jag av små avlånga lampor och lite mässingsrör. En syns högst upp på skorstenen på bild 2. Där syns också lysrörsarmaturer både på skorstenen och däcksalongen. De simulerade jag med en rektangulär profil av klar styren med en liten glödlampa i vardera änden.
Bild 1 Bild 2
Bild 3
Då var det dags för relingen på övre däck. Den byggde jag av 1,5 och 1mm mässingsrör, med 0.5mm mässingstråd som förstärkning i alla X- och T-skarvar.
Sektionerna mellan skorstenarna och styrhytten gick enkelt. Det är helt raka sektioner och alla vertikala rör kan förankras stadigt i däcket (Nu har delar av relingen framför skorstenarna tagits bort på alla 5 V-båtarna för att ge plats åt fler livflottar). Bakom skorstenarna var det lite värre. Relingen har en del vinklar som måste stämma både med överbyggnadens lutning mot aktern och med räcket i trappan till akterdäck. Dessutom går de tunnare stående stängerna här inte ner till däcket, utan hänger i sektioner mellan huvudstolparna. Jag började med att rikta in huvudstolparna (bild 4) och löda ihop dem med det översta relingsröret. Därefter byggde jag upp ”gallersektionerna” en i taget (bild 5-9).
Bild 4 Bild 5
Bild 6 Bild 7
Bild 8 Bild 9När relingen var klar byggde jag trappan till akterdäck hjälp av en enkel jigg. Trappräcket monterades och hela relingen målades (bild 10-12).
Bild 10 Bild 11
Bild 12
Relingen var det sista riktigt stora jobbet. Det tog närmare 150 timmar, förbrukade nästan 10 meter mässingsrör och tråd, och omfattade bl a att borra drygt 400 stycken 0,5 mm hål i 1 mm mässingsrör. Hur många har provat att borra 0,5 mm hål i 1 mm rör? En 0,5 mm borr är väldigt mjuk och halkar lätt av något så smalt som ett 1 mm rör. Jag tillverkade borrjiggar genom att ta en dimension större tjockväggigt mässingsrör som jag limmade på plywood. Sedan borrade jag hål rakt igenom det tjockare röret och plywooden. Nu kunde jag stoppa 1 mm rören i jiggarna och borra i de befintliga hålen. Det hade varit lämpligt med en hårdare metall än mässing i jiggarna. De slets ganska hårt och jag fick göra några stycken innan det hela var klart.
Akterdäck fick sin ”inredning”, som syns delvis på bild 12. Jag letade ganska länge efter färdiga rattar till de tre brandposterna ombord, men hittade inga tillräckligt små. Lika bra det, för de var inte speciellt svåra att göra. Jag klippte ut runda plattor av styren med en håltång och borrade fem hål. Ett litet i mitten för axeln (0,5 mm) och fyra lite större för att skapa ekrarna.
Nu gav jag mig på livflottarna. De laminerade jag i två halvor med epoxi och glasfiberväv. Jag byggde en plugg med pvc installationsrör som bas, och därefter lite olika styrenprofiler och mycket spackel. Pluggen, med styrenprofiler limmade på pvc’n, vägrade släppa från formen och fick ”mejslas” ut en liten bit i taget. Men den hade ju då fyllt sin uppgift och jag fick ut den utan alltför stor skada på formen. Som vanligt var bygget bokstavligt talat baserat på en massa foton av originalet (bild 13-14). Ställningarna för flottarna gjorde jag av mässingsprofiler och fästbanden med tejp.
Bild 13 Bild 14
Livbojarna, eller frälsarkransarna, är byggda på en rund plaststomme som jag värmt och plattat till. De vita banden är tejp och linorna klen isolerad ledning. Kasthandtagen är frästa ur styrenprofil. Hållarna är uppbyggda av tunn mässingsplåt (bild 15).
Bild 15
Sofforna är, liksom livbälteslådorna, byggda av styrenark (bild 16)
Bild 16
Skorstenspiporna tillverkade jag i en kombination av styrenrör – som jag slitsade, böjde och spacklade för att få den skarpa kröken utan någon ”bulle” – och tunnväggigt mässingsrör för att få en realistisk öppning i överkant (bild 17-18).
Bild 17 Bild 18
Nu var akterdäck, övre däck och sidodäck klara (bild 19-20). Dags för fördäck.
Bild 19 Bild 20
Först kom alla olika skåp, luckor och rör (bild 21). De krökta ventilationsrören är styrenrör med en kärna av pianotråd. Går utmärkt att böja i riktigt snäva radier. Den tjockare muffen i änden är en grövre dimension styrenrör trädd utanpå.
Skeppsklockan över dörrarna in till salongen (bild 22) är det enda färdigköpta på hela modellen, utöver mekanik och radio. Varvsskylten till höger över dörren är, liksom nästan alla andra skyltar ombord, ett förminskat foto av originalet.
Bild 21 Bild 22
Gummirullen som matar ut landgången kom på plats (bild 23), fast på modellen kommer landgången att skjutas ut av en pianotråd. Landgången är byggd av styren med räcke i mässing (bild 24). De små hjulen i de fyra hörnen fungerar faktiskt. Därmed var även fördäck färdigt (bild 25) och redo för ombordstigning (bild 26).
Bild 23 Bild 24
Bild 25 Bild 26
Styrhyttens tak är nedlusat med diverse utrustning. Masten hade jag redan byggt, men inte allt som skulle sitta på den. Glasen till lanternorna kommer från slaktade Robbe-lanternor. Husen byggde jag i styren. De vita antennerna är 0,5 mm styren och övriga antenner pianotråd (bild 27).
Bild 27
Tratten till signalhornet var lite knepig, men efter att jag förformat de fyra olika styren-sektionerna i ugnen (70 grader i 20 minuter) och gjort en jigg för att hålla ihop dem under limningen gick det bra (bild 28).
Bild 28
Husen för radardrivningen hade jag tänkt fuska med, åtminstone för första säsongen, genom att använda Robbes färdiga enheter. De var dock på tok för stora. Nu tog jag istället en Robbe-enhet som förlaga och slipade, karvade och spacklade de två husen till rätt form. Då kunde jag också göra bakre sektionen på övre huset lite längre, vilket den av någon anledning är på originalet. Radarantennerna är byggda i styren och mässingstråd (bild 29).
Bild 29På taket finns också gott om bl a ventilatorer och luckor (bild 30).
Bild 30
De sex fyrkantiga strålkastarna (två på taket, två vid bogvisiret och två i aktern) är tillslipade av massiv styren. Därefter har jag borrat ett 3 mm hål rakt igenom och satt i en högintensiv lysdiod med ljusstyrka 3500 mcd. Reflektorn är av den tunna ”kromfolie” plastmodellbyggarna använder och glaset klar styren. Den stora runda strålkastaren är gjord på i stort sett samma sätt, men med ett 10 mm aluminiumrör som ytterhölje, en 5 mm lysdiod med 7500 mcd, och stativet av mässing i fyrkantprofil. Den är fullt rörlig (bild 31).
Bild 31
Även backspeglarna är fullt rörliga. De sitter med ett hoplött kors av två korta stumpar 1 mm mässingsrör. Den ena stumpen sitter med en märla fast på spegeln. Fästbygeln går genom den andra. Speglarna är av styren med ”glas” av kromfolie. Vindrutetorkarbladen är gjorda av två olika styrenprofiler; en rak som blad och en som jag värmt och böjt i ugnen som båge. De två armarna per blad är av 0,5 mm mässingstråd (bild 32). Därmed var styrhytten och dess tak i stort sett klart (bild 33).
Bild 32 Bild 33
Nu återvände jag tillfälligt till skrovet och försåg det med offeranoder. De sitter utspridda längs hela skrovets längd, men med en kraftig koncentration runt propelleraxlarna (bild 34). Placeringen var väldokumenterad genom alla foton jag tagit i torrdocka.
Bild 34
Även om det inte blir totalstopp räknar jag med kraftigt sänkt byggtakt under sommaren. Byggtiden hittills har passerat 2500 timmar. Det som återstår att göra är:
- Ankare
- Förtöjningslinor
- Fönstertvättanordningen över fönstren i huvudsalongen
- Sex mindre strålkastare
- Inkoppling av all el och radiofunktioner, utöver den rena manövreringen som är klar
- Flagglinor, flaggstång, flaggor
- Djupmarkeringar på skrovet
- Slutlig avvägning och eventuellt justerad viktdistribution
- Inredning på kommandobryggan
- Folk ombord
Även om det är en del kvar känns det ganska säkert att lova att Vaxö kommer att vara färdig till sommaren 2008, 15 år efter mitt beslut att bygga modellen.
Nu är det bara att tillfälligt bortse från det som fattas, stiga ombord, äntra den ännu helt tomma kommandobryggan och lägga ut (bild 35-36).
Bild 35 Bild 36
Lasse Björkström
2007-05-02
